In den letzten Tagen habe ich an zwei Übersetzungen von Open-Source-Projekten mitgeholfen:

• Für die nächste Version von MoinMoin habe ich die schwedische Übersetzung komplettiert und berichtigt. MoinMoin ist eine Python-basierte Wiki-Software, die ich für unterschiedliche Projekte verwende, in die ich eingebunden bin, zum Beispiel das hier. Die Übersetzung wird mit der in ein paar Wochen kommenden Version 1.7 von MoinMoin ausgeleifert und wird automatisch funktionieren, aber wenn man sie im Rohformat sehen will, geht das hier.
• Die andere Übersetzung war ins Deutsche und galt einem Thema für Wordpress das sich Tarski nennt. Dieses Layout verwende ich für die meisten meiner Blogs (siehe Links in der Seitenleiste) und ich habe meine ältere Übersetzung (die wiederum auf der eines anderen basierte) auf die neueste Version von Tarski (2.1) gebracht. Die Datei im .po-Format findet man unten als Anhang.

Zum Bearbeiten von .po-Dateien verwende ich Poedit.

Jag har nyligen översatt bitar av två olika öppen-källkod-projekt.

• Till nästa version av MoinMoin har jag kompletterat och rättat den svenska översättningen. MoinMoin är en Python-baserad wiki-mjukvara som jag änvänder till flera projekt som jag är inblandat i, t ex det här. Översättningen följer med i version 1.7 av MoinMoin om ett par veckor och den kommer att fungera utan extra arbete, men om man vill så kan man nå den i rå-format här.
• Den andra översättningen var till tyska och gällde ett "tema" till blogg-mjukvaran Wordpress som heter Tarski. Denna layout använder jag till mina flesta bloggar (se länkar vid sidan om) och jag uppdaterade min gamla översättning (som i sin tur var baserad på någon annans) till senaste version (2.1) av Tarski. Filen i .po-format finns bifogat nere.

Jag använder Poedit för att redigera filer i detta format.

I worked on translations for two bits of software recently.

• The Swedish version of all the system strings in the upcoming release of MoinMoin, the Python-based wiki-software that I use for several of the projects that I am involved in, for example this one. The actual tanslation will simply be incorporated in the wiki-software and work out of the box, however it can be seen in its raw format here.
• The second translation was into German for a Wordpress theme called Tarski. I use this for most of my blogs (see sidebar) and updated my previous translation (which in turn was based on somebody elses work) to the latest version (2.1) of Tarski. You can find the .po file attached below.

I use Poedit for editing files in .po format.

Just wanted to say that the latest album by Paul McCartney, dubbed "Memory Almost Full", is surprisingly good.

I got my copy from eMusic for about 2.7 Euro (less than 4 US$).

Auf dieser Seite werden keine IP-Adressen gespeichert, anhand derer prinzipiell jeder Besucher identifizierbar wäre.

Mehr Info hier und ein etwas ausführlicherer Kommentar meinerseits hier.

Uppsala domkyrka ska få en ny orgel nästa år och i samband med detta behöver man bygga en ny läktare i norra delen av kyrkan. Som vi tidigare har berättat har man där under golvet inte bara hittat en massa utspridda ben från 1300-talet och framåt där under golvet, utan man har även funnit ett intakt gravvalv från slutet på 1600-talet.

Joakim Kjellberg, arkeologen som leder utgrävningarna, är av flera anledningar rätt säker på att det är Uppsalaastronomen Anders Spole som begravdes där den 1 November 1699. För det första finns det ett epitafium ganska högt upp på domkyrkans vägg ungefär ovanför graven som hänvisar till honom. För det andra har man en gammal karta från 1700-talet över gravar i domkyrkan. Spole finns med där men den angivna platsen stämmer inte helt. Dock stämmer läget i förhållande till andra gravar i närheten. Dessutom har man med hjälp av Spoles ättlingar fått information om vem ur hans familj han skulle ha begravts med och det stämmer bra med antalet kistor (minst tre) som man kan se genom ett titthål in i gravkammaren. Hundra procent säker kan man inte vara att det är Anders Spoles grav utan att öppna den helt. Detta kommer dock antagligen inte göras.

Förra veckan visades utgrävningar upp för pressen och vi från Populär Astronomi var på plats (se bilden nedan). Den 16:e september är det enda tillfället där allmänheten får tillgång till utgrävningsområdet i samband med en festmässa. Då får man även chans att titta i den nyupptäckta källaren några meter ifrån Spoles grav. Denna var mest fylld med byggmaterial från arbeten i slutet på 1800-tal och som kommer antagligen användas för att gravsätta de utspridda äldre benen av odentifierade individer.

Utgrävningsomåde bakom Uppsala domkyrkans norra entré. I mitten syns Anders Spoles grav. Under den lösa stenen på ovansidan valvet finns det ett titthål in i graven, genom vilket flera kistor syns. Mannen i röd tröja är en ättling till Anders Spole. Ben från flera tiotal människor har hittas i området som syns framför och vid sidan om Spoles grav. De förvaras i kistorna bakom utgrävningsomådet. För att se fler foton, klicka på bilden. (Bild: Thomas Marquart)

Läs mer om utgrävningen i UNT och hos Radio Uppland.

I just had to rewatch High Fidelity after recently having read the novel by Hornby. Great Movie, even the changes from the book were OK. Except one. It's Reservoir Dogs and not fuckin' Evil Dead II.

A world parliament - what a wonderful prospect.

This series of pictures, showing a weeks food of families around the world, is definitely worth seeing. Not so much for the monetary value but for the looks, including the packaging.

Nu är alltså observationsrundan redan slut och det är nog ingen överdrift när jag säger att det har varit en av de minst framgångsrika.

Natten slutade i tjock dimma och den ligger även kvar nu under dagen. Det kommer ta mycket mer tid än vanligt att åka ner från berget till havsnivå.

Varför använder astronmer teleskop och hur fungerar de? Att beskriva detta i detalj spränger såklart ramen för denna blog, men i princip har ett teleskop följande huvuduppgifter:

* Att samla in ljuset från en del på himlen. Ju större teleskop desto mer ljus under samma tid.
* Att avbilda denna del så skarpt som möjligt och föra vidare ljuset därifrån till ett mätinstrument.
* Att följa med himlens rörelse så att ljus kan samlas under en lång tid i intrumentet. Man vill alltså kunna ta långa "exponeringar".

Ofta har teleskop flera olika mätinstrument och det är vanligt även vid större teleskop att man kontrollerar teleskopet och mätinstrumentet separat. Man säger alltså först till teleskopet "_Peka på den där delen på himlen och följ med den_" och sedan meddelar man intrumentet alla sina inställningar och tar till exempel en bild med x antal minuter exponeringstid.

Rent praktiskt betyder det att man skriver kommandon på olika tangentbord och tittar på olika skärmar, beronede på om det man vill göra gäller teleskopet eller mätinstrumentet. På större teleskop har de båda t.o.m. sin egen operatör.

Vår andra och sista natt vid NOT verkar inte bli mycket bättre än den första. När vi kom upp till teleskopet igen efter middagen, märkte vi att internet inte fungerade. Detta är ingen katastrof egentligen eftersom allting borde fungera ändå. Men det har blivit så självklart att alltid vara uppkopplad till nätet att man mer och mer litar på det.

Till exempel sköter jag en s.k. "wiki" åt mitt projekt där jag brukar skriva in alla anteckningar istället för att ha dem på papper. Det gör det enklare att hitta saker senare och tillåter samtidigt alla medarbetare att ha tillgång till informationen.

Dessutom känner man sig ganska handikappad när man inte kan slå upp saker på internet. Det börjar med att man inte når sin e-post och wikin som innehåller information man behöver och fortsätter med brist på väderprognos och satellitbilder.

NOT's datorsystem visade sig också bli nervöst när inte internet fanns. Vi hade en hel del tekniska problem i början på natten och strax efter de var mer eller mindre lösta blev vädret dåligt igen. Den här gången var det inte vinden som var problemet utan för hög luftfuktighet. När den är över 90% måste man stänga kupolen eftersom det kan bildas is eller kondensvatten då.

Nu sitter vi alltså här ett par timmar till och väntar på att det blir bättre.

En sak som är speciell med NOT är att inte bara byggnadens övre del (som innehåller själva teleskopet) roterar med teleskopets rörelse utan _hela_ huset. Man sitter alltså nedanför teleskopet och när man riktar teleskopet till ett nytt ställe på himlen känner man hur allt börjar skaka litegrann och att man flyttar på sig. Mycket skoj!

Det betyder också att det finns en trappa som sitter fast på den runda utsidan av huset och inte vid marken. Om man nu under natten skulle flytta teleskopet när en annan just ville gå på steget, finns det en risk att fastna under trappan.

Av säkerhetskäl finns det därför en ljussensor framför nedersta trappsteget som stoppar husets rörelse omedelbart när den bryts. Det innebär att man alltid måste ta ett lite större första steg upp till trappan för att inte utlösa larmen.

Larmen hörs i kontrollrummet och efter man har kollat att inget har hänt kan man återställa larmen och fortsätta observera utan problem.

För en timme sedan kom det en stor grupp intalienare förbi som hade bokat en visning. Eftersom guiden ville tippa ner teleskopet för att visa spegeln var teleskopet på och därmed också larmen. Jag fick springa flera gånger för att återställa larmen när någon av dem hade gått på trappan på "fel sätt".